Eftersom Förbifart Stockholm kommer öka trafiken på kringliggande motorvägar så ska de nu breddas. Men Trafikverket måste jobba enligt Fyrstegsprincipen, och prioritera att i första hand hitta andra åtgärder än nya motorvägar, så det gäller att det verkar som att det är så man gör. Men döm inte Trafikverket innan du tagit fyra steg i dess skor.

Det finns två saker som Trafikverket ofta får kritik för. Det ena är att de inte jobbar efter uppsatta mål, utan bara bryr sig om prognoser om ökad biltrafik, som då blir självuppfyllande när de bygger infrastruktur anpassad därefter. Det andra är att de inte följer Fyrstegsprincipen, vilken ingår i förordningen som bestämmer hur myndigheten ska planera åtgärder. Vi ska titta lite närmare på dessa påhopp.

Fyrstegsprincipen är tänkt att leda till en hållbar samhällsutveckling genom att man som första steg tittar på fjantigare åtgärder än stora dyra motorvägar, prioriterar att påverka behovet av transporter och möjliggör val av hållbarare transportsätt. Men även om en tusenmilaresa börjar med ett enda steg, kommer man inte långt om man inte passar på att ta åtminstone tre till.

Fyrstegsprincipen sammanfattad:

• Steg 1: Minska eller förändra efterfrågan
• Steg 2: Använda befintlig transportinfrastruktur effektivare
• Steg 3: Begränsade ombyggnationer
• Steg 4: Nyinvesteringar eller stora ombyggnationer

Dessa steg ska arbetas fram i en ”Åtgärdsvalsstudie” (ÅVS).

Riksrevisionen påstår att ”Statsmakternas intentioner vad gäller den stegvisa prövningen” inte uppfylls och att ”ett trafikslagsövergripande arbetssätt” inte stöds. Både Riksrevisionen, forskare och Gröna bilister, menar att steg 1- och 2-åtgärder inte prövas ordentligt som det är tänkt.

Forskningsprojektet ”Fullt genomslag för fyrstegsprincipen” kom förra året till slutsatsen att systemperspektiv saknas när fokus ligger på att bara åtgärda lokala brister som ändå är effekter av hela transportsystemets utformning.

De hävdar att Trafikverket från början bestämt sig för att lösningen är utbyggd bilinfrastruktur, och att de första stegen i principen hoppas över eller möjligen ses som komplement till de senare, och inte som alternativ.

Dessa påståenden är naturligtvis tagna ur luften. Och då syftar vi på luften som strömmar ur Förbifartstunnlarnas frånluftstorn, det vill säga det ligger nånting i den, men det är mest småsaker som inte är nyttigt att fokusera på.

Om man inte hoppar över de första stegen finns det ju risk att man aldrig kommer fram till det bästa, motorvägsbyggarsteget. Det vore ju förödande för motorvägsbyggandet och massbilismfrämjandet och hotar på lång sikt även den för oss inom bilindustrin så viktiga bilindustrin.

Highway to Kallhäll

Just nu, fram till 18 februari, pågår samråd för en av Förbifartens följdleveranser (som vi skrivit om tidigare), som handlar om att bredda E18 och bygga större trafikplatser mellan Jakobsberg och Hjulsta. Här skapas Sveriges mest trafikerade trafikplats. I åtgärdsvalsstudien, som alltså ska vara baserad på Fyrstegsprincipen, var utgångspunkten redan från början att göra en ombyggnad med kapacitetsökning i Trafikplats Hjulsta, eftersom Förbifart Stockholm skulle ge upphov till för mycket trafik. Det är en steg-4-åtgärd, som egentligen ska komma i sista hand, men här ser vi alltså att Trafikverket visst jobbar mot mål! Det gäller bara att målet är nya motorvägar!

Totalt föreslogs 12 åtgärder i åtgärdsvalsstudien, varav 10 stycken klassade som steg-4-åtgärder. (De andra var steg-2-förslag om kompletterande trafikstyrning till steg-4-åtgärderna, men de har som tur är fallit bort i projektet som nu ligger för samråd). I ÅVS-sammanfattningen sägs att den “speglar hela fyrstegsprincipen”. Det åsyftar självklart inte att man försökt täcka in hela skalan (eftersom den ska styra prioriteringen av åtgärder), utan att man följt fyrstegsprincipen, spegelvänt. ⸮!Ɉɘb Ɉom ϱɒl nɘϱni ƨnniʇ ɈɘႧ

I åtgärdsvalsstudien identifierades stora problem redan i nuläget och i den prognosticerade utvecklingen som alla orsakas av stora vägar och ökande biltrafik i området. Lösningen som föreslås är därför att bygga mer stora vägar för ökad biltrafik i området.

Här ser vi även hur trafikverket jobbar med mål. Utifrån de nationella, regionala och kommunala målen om hållbart resande med överflyttning till kollektivtrafik, tog åtgärdsvalsstudien fram mål om bland annat minskade restidskvoter för kollektivtrafik, gång och cykel gentemot bil, ökade kopplingar över barriärer och förbättrad miljö i nya exploateringsområden. För vägtrafiken var målet en acceptabel framkomlighet.

När Trafikverket sedan lade fram sin plan har dessa mål ändrats till ”god framkomlighet och tillgänglighet för vägtrafiken”, med minskad restid för bil som indikator. Målindikatorerna om minskade restidskvoter för kollektivtrafik, gång och cykel slopades. Ett mål om transportsystem anpassat för framtida utveckling av området, med avseende på vägtrafik, lades till. För miljö- och hänsynsmålen ändrade man ”förbättrad” till ”bibehållen” nivå. Där ser vi återigen att Trafikverket kan arbeta målinriktat!

Fyra stora steg för nationen

Nu kan projektet inte ändras. Det ligger i Nationell plan. Då har ju regeringen beslutat om vad som ska byggas och det är utanför Trafikverkets kontroll, menar Trafikverket som svar på de tidiga samrådssynpunkterna om att projektet inte följer Fyrstegsprincipen. Förvisso är det Trafikverket som tar fram förslaget på nationell plan, men även då jobbar Trafikverket enligt Fyrstegsprincipen! Cirkeln kan slutas i fyra steg:

1. Motorvägen måste ju byggas för att den ligger i Nationell plan.
2. Motorvägen måste ju ligga i nationell plan för annars kommer den ju inte finansieras.
3. Motorvägen måste ju finansieras för att hantera den ökande trafiken.
4. Trafiken ökar ju för att vi bygger motorvägar som ligger i Nationell plan.

På Trafikverkets hemsida för nationella planen förklaras hur den tas fram enligt Fyrstegsprincipen. Kan problemet lösas med flyg eller häst och vagn? Inte? Då så, motorvägar.

Gör Glädjen större!

Även om motorvägen ligger utanför Nationell plan så ser inte Trafikverket nån anledning att inte jobba med den. För att spara tid (det gäller att toksatsa på massbilismen nu, om några år kan det vara för sent) fortsätter Trafikverkets projekt för breddning av E4 mellan Häggvik och Arlanda (en annan Följdleverans på grund av Förbifart Stockholms ökande trafik). Tyvärr kom den inte med i Nationella planen, men hoppet lever fortfarande om att den ska komma med när planen beslutas av regeringen. Kom igen regeringen! Välj Glädjen!

Vi kollar på det projektet också. I framtagandet av den här planen var det ännu tydligare att Trafikverket jobbade mot tydliga mål. Här gjorde man snabbt en utredning om framtida bilköer om utvecklingen fortsätter som nu, och man lade därför direkt in motorvägsbreddningen i förslaget till nationell plan i början av åtgärdsvalsstudien. Utifall att man senare skulle råka landa i att motorvägsbreddning var lösningen. För man vet ju aldrig i en sån här förutsättningslös studie! I ÅVS:en kan vi läsa:

”Ett åtgärdsförslag om breddning av E4:an på sträckan trafikplats Glädjen – trafikplats Arlanda förankrades tidigt i processen”.

ÅVS Glädjen – Arlanda. Trafikverket börjar för säkerhets skull med steg 4.

Bra, men tyvärr kom de medverkande parterna (Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun, Sollentuna kommun och Swedavia) med en massa andra idéer om hållbarhetsmål och sånt tråååkigt. Vi kan läsa:

”Denna åtgärdsvalsstudie var inledningsvis snäv i avgränsningen till E4an för att öka kapaciteten där och att finna åtgärder direkt för att möta den ökande trafiken dels utifrån årlig förmodad ökning och dels i och med Förbifart Stockholms öppnande. Efter hand har studien breddats till en vidare funktionell avgränsning där flera slags åtgärder också utanför vägområdet har tagits fram och bedömts för att möta projektmålen på ett bredare sätt.”

ÅVS Glädjen – Arlanda

De tråkiga hållbarhetstöntarna på kommunen smutsade alltså ner Trafikverkets raka fina motorvägsplaner med massa annat bjäfs, som åtgärder på rookie-number-nivåer inom fyrstegsprincipen. Tur att det är Trafikverket som bestämmer.

Hela 53 åtgärdsalternativ togs fram för att förbättra trafiksituationen. Många av dom svarade bättre mot de mesiga projektmålen om hållbar utveckling, miljö och hänsyn. Men som tur är avfärdades de flesta med att de krävde “mer utredning”. Till skillnad från de 3 åtgärder som rör motorvägsbreddningen. Där var det ju redan utrett att utan den skulle det bli stora framkomlighetsproblem. Åtminstone enligt prognoser för trafiken som utgick från att inga av de andra åtgärderna är utförda. Dvs om man bortsåg från syftet med att titta på mer hållbara lösningar och ändå inför den åtgärd man hela tiden haft för ögonen.

Förmågan att tänka i flera steg skiljer den stegvise från den envise

Att Trafikverket tar fyra steg istället för bara ett borde glädja de som tycker att gång är ett hållbart transportmedel. Fotgängarna är antagligen bara avundsjuka på hur snabbt Trafikverkets ingenjörer kliver upp för fyrstegstrappan. Ett litet steg för mänskligheten, men fyra stora för transportinfrastrukturen. Döm inte Trafikverket innan du tagit fyra steg i dess skor.

Vi har i alla fall skapat ett twitterkonto @Fyrstegsprincip som @Trafikverket kan följa. Så att de kan hävda att de visst följer Fyrstegsprincipen. På twitter.

Vill du svara på samrådet för E18 Jakobsberg – Hjulsta och berömma Trafikverket för deras stegvishet? Passa på innan 18 februari!

Lämna samrådssynpunkter här: Trafikverket: E18 mellan trafikplats Jakobsberg–trafikplats Hjulsta

Källor och vidare läsning:

Full fart på Förbifartens Följdleveranser (CAR Sverige)

Samråd E18 Jakobsberg – Hjulsta (Trafikverket)

Åtgärdsvalsstudie E18 Hjulsta Barkarby (pdf) (Trafikverket)

Fortsatt arbete med E4 Glädjen – Arlanda (Trafikverket)

Åtgärdsvalsstudie E4 Häggvik – Arlanda (Trafikverket)

Fullt genomslag för Fyrstegsprincipen – En forskningsöversikt (pdf) (Trivector, 2021)

Fullt genomslag för Fyrstegsprincipen – Slutrapport (pdf) (Trivector, 2021)

Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur – tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30) (Riksrevisionen, 2018)